Etikett: backintervaller

Backintervaller utan backe

Eftermiddagens cykelpass gick väl lite sådär idag. Jag hade planerat att köra backintervaller på eller strax över tröskelpuls ( 179+) i minst en halvtimme. Passet inte särskilt bra av två anledningar. För det första så var jag väldigt seg i kroppen efter ett sex kilometer långt simpass föra skolan. För det andra så är det väldigt svårt att köra backintervaller utan en ordentlig backe…

Den brantaste backen jag lyckades hitta tar mig ungefär en och en halv minut att cykla uppför och har en löjlig snittlutning. För att dryga ut backen startade jag en bit före backen, så det blev ungefär halva på platten och halva backe. Jag hade väldigt svårt att ta i ordentligt och pulsen låg för det mesta på runt 170-180 slag.

Det långa och hårda passet blev lite halvdant men imorgon får jag min revansch. Varje onsdag före skolan kör jag 2-3 minuter långa löpintervaller på tom mage, förhoppningsvis går det bättre då.

Bilder från cykelpass har en tendens att vara aningen enformiga. Så idag provade jag något nytt! Troligen skakigaste klippet i världshistorien men alltid något.

Grymt cykelpass i Övralidsbacken

Idag var det simning och cykel på schemat. Simpasset skulle man hitta på själv och jag körde ett simpass med ett insim som såg ut så här:

200 vf
3 x 200, ben,tek,ss
12 x 50 (4 x 3) medley växlingar, ben,tek,ss

Därefter körde jag en huvudserie i en nedfallande stege.

400, 300, 200, 100
300, 200, 100
200, 100
100

400 = 150 fr + 50 ry x2
300 = 100 fr + 50 skovel x2
200 = medley
100 = f3 fr

Efter serien körde jag lite vad jag kände för, fick ihop 3700 meter under 1 timme och 20 minuter.

Nu till eftermiddagens cykelpass. Huvuddelen under passet var 10 x Övralid, tidigare hade vi kört åtta som mest. Övralidsbacken kändes väldigt lätt efter att ha kört i en massa berg under träningslägret i Spanien.

Som ni ser på puls diagrammet höll jag en väldigt stadig puls under alla 10 backintervaller. Det är jag riktigt nöjd med då vi trots allt höll på i över 40 minuter. Direkt efter backintervallerna så körde jag ytterliggare fem intervaller fast nu på platt mark med jaktstart. Dom gick väl sisådär för mig, jag kom upp i puls men jag var väldigt trött i benen så farten blev inte särskilt hög (40-45km/h).

Nu under de närmsta dagarna kommer jag att ha fullt upp. Jag har löpning, styrka och simning imorgon och lätt cirkulation på fredag. På lördag sticker jag till Stockholm för att springa Kungsholmen runt halvmarathon. Löpformen känns inte särskilt bra men jag känner på mig att jag kommer få en hyfsat bra tid, under 1:45 så är jag nöjd.

1000 höjdmeter

Så många höjdmeter kom vi upp i under eftermiddagens cykelpass. Det var ett riktigt hårt pass med två stycken stigningar, den första var lagtempo och den andra på egen hand.

Efter 18 kilometer kom vi till den första stigningen där det var lagtempo. Stigningen var 9,5 kilometer lång och omfattade 350 höjdmeter, vi drog en minut var hela vägen upp. Tjugofem minuter senare var vi uppe på toppen. Det blev aningen svettigt på vägen upp då det var 23 grader i skuggan och snitthastigheten var 22,6 km/h vilket inte gav någon vidare fartvind.

Direkt efter backen var det utförsåkning till en annan backe där vi delade upp oss och körde på egen hand. Den backen kändes betydligt jobbigare, samma besvärliga värme fast med mjölksyra upp över öronen. En hel del väldigt branta partier med lutning på över 15 % gjorde att benen blev riktigt trötta. Som tur var den här backen aningen kortare den var ”bara” 7,1 kilometer lång och hade 265 höjdmeter, tog 21 minuter att åka uppför.

Imorgon är det tre pass ”återhämtning” efter dagens backar, därefter blir det fullt ös igen!

Grym cykelform!

Förra veckans cykelpass med backintervaller i Övralidsbacken gick riktigt bra, och under gårdagens pass gick det ännu bättre. Just nu känns det verkligen som om vinterns cykelträning i Fålahagens mountainbikespår har gett resultat. Förhoppningsvis förstärks den känslan under träningslägret i Spanien.

Gårdagens cykelpass bestod av lite lagtempo, backintervaller och sprinter. Efter en kort uppvärmning var det dags för lagtempo i grupper om fyra personer. Jag hamnade i samma grupp som Johan Sarwe, Kasper Johansson och Markus Jonsson och det blev ett aningen högre tempo än jag är van vid. Som tur varade lagtempot bara en kvart, en kvart med en puls mellan 175-185 slag/min.

Efter lagtempot var det dags för backe, förra veckan var det 5 x Övralid men idag var det 8 x. Det var just under backen som jag tyckte kändes bättre, pulsen låg stabilt runt 178-181 slag/min och jag återhämtade mig snabbt på vägen ner. Övralidsbacken är helt klart min favoritbacke, 800 meter lång med en snittlutning på 15 %, tar 3 minuter att åka uppför och 45 sekunder att åka nedför…

När alla backintervallerna var avklarade var det dags för spurter, inom loppet av åtta kilometer skulle det göras fem spurter. Ännu en gång delades vi upp i grupper, körde på ett led och körde en spurt var när vi kände för det. Dom andra som var bakom skulle haka på så snabbt som möjligt. Totalt blev det 49 kilometer på två och en halv timme.

Just nu sitter jag hemma och har studiedag, och jag har tänkt hinna med en hel del grejer. Bland annat ska jag städa, tvätta och smörja cyklarna och även uppdatera träningskalendern på funbeat. Självklart är det även en hel del träning, löpteknik, bålstyrka och två timmar simning.

Backintervaller i Övralidsbacken

Igår startade dagen med ett fem kilometer långt simpass följt av ett 31 km långt cykelpass. Huvudserien under simpasset var 10 x 100 fr F3. Det gick väl ganska bra med tanke på att jag inte hade simmat på fem dagar, jag snittade på runt 1:10-1:13. Resten av simpasset var ett två kilometer långt insim, en kilometer arm med paddel + dolme och en kilometer nedvarvning.

Direkt efter simpasset var det dags för ett en timme långt F1-F2 cykelpass. Jag försökte hålla igen med farten fast det var aningen svårt med nya cykeln… Passet blev runt en timme långt pass och trots några pauser hade jag 161 i snittpuls.

På eftermiddagen var det dags för ytterliggare ett cykelpass där vi skulle köra backintervaller i Övralidsbacken. Vi var en hel del som körde passet, alla från triathlongymnasiet plus några till.

Efter att ha cyklat ut till Övralidsbacken skulle vi köra uppför den 4-5 gånger. Förra året kämpade jag verkligen för att komma upp men nu gick det betydligt lättare. Dock vet jag inte riktigt om det är tack vare nya cykeln, vinterns cykelträning eller min BG-fit från Cykloteket fast det allra troligaste är nog en blandning av alla tre.